Födelsedagskalas

Nu har alla gäster gett sig hem. Vi har haft en jättemysig men rätt hektisk dag. Den började vid halv fem, då Elias tyckte att det var morgon, kvart över fem gav jag upp försöken att få honom att somna om och Marcus gick upp med honom. Jag fick lov att sova vidare till sju! Efter frukosten satte vi igång att städa, jag fixade klart Elias andra present (igår fick han ju sin gå-bil) och sen var det dax för tårt-dekorering. Monterade tårtan igår så att den skulle få stå till sig lite, fyllningarna blev mörk chokladganache, hallonmousse med philadelphiaost och kolagrädde. 

Dekorationen bestämde jag mig faktiskt inte för förän efter jag satt igång med den, hade noll inspiration idag, men det blev rätt bra ändå :)

Totalt var vi 14 pers här hemma idag, plus Elias. Det var lite fler än vi tänkt från början, men det gick och det var bara trevligt med mycket släkt och vänner. 

Efter fikat var det dax för presentöppning. Elias fick en massa fina grejer tex brio-tåg, en xylofon och en liten kånken-rygga. Det sista paketet var ifrån mamma och pappa och innehöll en special-designad tröja från LasseLiten.

Det är nämligen så att Elias ska få ett lillasyskon i maj, vi valde att berätta för släkten på det här lite originella sättet :)

Ensam igen...

Idag var Marcus andra dag tillbaks på jobbet, och därmed var även min semester slut.
För det kändes verkligen som att jag hade semester när vi båda var hemma. Att vara hemma med barn är verkligen inte att vara ledig, för den som tror det. Det är fullspäckat schema från morgon till kväll, med blöjbyten, mat var tredje timma, lek, hundpromenader med kånkande av barnvagn upp och ner för trappor mm. Dessutom ska man försöka få tid till att själv äta, duscha, plocka undan, gå på toa...
Jag tycker inte det är så stressigt egentligen, men vilken skillnad det var när Marcus var hemma! Jag kunde sitta ostört vid datorn i en halvtimma om jag ville, gå långa promenader med hundarna, UTAN barnvagn (m.a.o på skogsstigar), laga ordentlig lunch...
Nu har jag iaf bara en månad kvar av mammaledighet för den här gången, i september börjar skolan igen och Mackan går på pappaledighet, något som vi båda ser fram emot med blandade känslor =) Mer om det skriver jag senare.

Igår mötte jag upp Marcus på stan efter han slutat, han råkade klippa sönder sina enda bra jeans till shorts för några dagar sen och var tvungen att köpa nya till jobbet. Det resulterade i två par nya byxor var, till 50% rea =) Tack älskling!

Ljusa strech-jeans, MET

Vaxade svarta jeans, Replay

Nu är det natt...

Elias har sedan jag slutade natt-amma vid 5 månader, sovit från runt 19 till 06 alltså ca 11 timmar utan att vakna. Det har funkat felfritt förutom någon natt i månaden. Hur skönt och lyxigt som helst har jag förstått!

Men nu för ungefär en vecka sen har detta ändrats helt och hållet. Han har inte somnat förrän ca 21 och vaknar igen runt 04 varje morgon..

Nu har jag precis fått honom att somna, 19.20 (yay!) och fått förklaringen till det annorlunda natt-beteendet - första tanden har precis spruckit igenom! En liten, kritvit vass sak. Rätt sent tycker jag, men samtidigt skönt då jag forfarande ammar. Vi får väl se om det blir nå mer med det nu... :)

God natt! (Hoppas vi)

Stressig småbarnssemester

Marcus första semestervecka är snart slut. Frågan är om han tycker det är semester, eller mer stress än på jobbet...

Jag är ju inkörd i den här vardagen redan och van vid tempot. För mig är det både avslappnande och roande att komma iväg tidigt och kunna njuta av morgonkaffet ute vid en sjö till exempel.

Mycket mer avslappnande än att käka frukost i soffan framför tv:n...

God morgon!

Det var min tur att ta morgonpasset idag. Marcus lät mig sova ut igår så jag tyckte han kunde få göra det idag. Jag o Elias har precis tryckt i oss varsin stor portion havregrynsgröt, o nu sitter jag o väntar på att Nyhetsmorgon ska börja och googlar lite badrumsinspiration för eventuell renovering. Som det är idag är det väldigt dåligt planerat och känns mer som en flygplanstoalett där man mot bättre vetande även klämt in en tvättmaskin...


Elias kryper runt o ska pilla på ALLT.
Jag förundras av hans nyfikenhet och upptäckarlust, men kanske mest av allt hur otroligt mycket dom små liven lär sig på så kort tid. Kan inte få nog av att skryta för vänner och annat löst folk, om att han på bara de två sista veckorna lärt sig sätta sig upp, krypa i 180, ställa sig upp och gå själv med sin gåvagn (babblar en massa gör han också). Samtidigt så tycker jag att det går alldeles för fort. Det känns ibland som att det var igår vi låg på BB och knappt kunde ta till oss att han var vår.
Förstår nu varför folk säger att åren flyger fram och att man måste ta vara på varje sekund!

Förresten så såg vi The Illusionist igår, förstår inte hur jag kunnat missa den, men bra var den iaf. Hade inte förutsett tvisten på slutet..